Mitt namn är Pernilla och jag har varit aktiv på internet i snart 20 år.

På den tiden tyckte jag datorer var ett opålitligt instrument och blev faktiskt lite butter när min dåvarande sambo gav mig en dator i present istället för en hederlig skrivmaskin.

Min upplevelse av datorer var, att allt som skrevs kunde försvinna i ett nafs, med ett knapp tryck (vilket var synnerligen obehagligt). Fast när jag väl kommit över den första besvikelsen, bestämde jag mig för att lära mig mer om datorer, så jag döpte min dåvarande dator till Bettan och gav mig i kast med uppgiften.

Via en tidning läste jag en artikel om att det fanns mudspel på internet och att de var farliga, för att de var så beroende framkallande. Då tänkte jag att det måste vara ett roligt spel! För är det inte nästan alltid så att allt som det varnas för är trevligt?

Min sambo, som var datatekniker blev glad över att jag engagerade mig och hjälpte snällt till att ordna så jag kunde logga in på ett MUD via en telnetklient.

Det blev SVMUD och en chockartad upplevelse.

Efter inloggning var skärmen vit och i övre vänstra hörnet stod följande svarta text: – Du står i ett rum och du kan gå n, s, v och e.
Inget mer och jag stirrade och undrade vad jag skulle göra, då plötsligt dyker de upp en ny text:
Offe säger: – Hej!
Jag stirrade och kunde inte riktigt förstå vad det var som hände, med min avancerade skrivmaskin och samtidigt hör jag min sambos röst bakom ryggen:
-Du måste svara!

Kort därefter kom det upp en ny text på skärmen:
Offe petar dig i magen.

Då fick jag nog och knäppte raskt av datorn.

Efter den händelsen tog det ett par dagar innan jag vågade ge mig i kast med datorn igen, men med tiden blev jag, Bettan och internet sams.

Mudspelen (ja det blev fler och de skiftade i karaktär) krävde smeknamn och via en generator slumpades Sinsessa fram. Det smeknamnet har följt mig genom alla år och därav namnet på den här sidan.

Redan på tiden tyckte jag om att det alltid fanns någon att prata med. Jag gillade att människor var öppna och oftast med en väldigt vänlig attityd. Så när jag i min kurs webbdesign skulle välja att göra ett projekt, kändes valet naturligt – en sida med kommunikation.